Till Berit Elisabets startsida
      Till Kaspers "nästan-blogg" 

Vill du kommentera, så fungerar gästboken bra även för äldre sländor. Jag svarar dig där.


ARKIV  11

Juni-juli 2009

Till senaste Dagsländor

   Förfallet, vilt, överlevande  -  En medveten pionjär kommenterar  -   Ambres, och oseriöst om ekologisk odling  -  Gnäll över tangentbord  -   Long time no see  -  Taube-afton på festängen  -  Fortfarande försvunnen  -  Halvkultiverat  -  Ditt och datt  -  Sladd ur, dunder från himlen  -  Svår promenad  -  Drömtomater  -  Michel Jackson, en tragisk död?  -   Snöat in på vindkraft  -  Ha en fin midsommar!  -   Krukrabatt och bilkörning i Neapel  -  Ditt och datt om utveckling  -  Senaste möbeln, ett riktigt klipp *S*  -   Just idag  -  Vackert boende, haiku och slagruta  -  Grönt är skönt  -  Snacka om att vara trångbodd  -  Röstat och klart, slottsligt och omplanterat  


 

29 juli (nr 1)
Förfallet, vilt, överlevande
I morse (möjligen förmiddags för de flesta) kändes stämningen "sensommar" för första gången i år. Något med doften kanske. Lite vemodigt, men vaddå, det är fortfarande sommar. Och kommer att vara det många, långa dagar än! Och jag njuter. I dag är idag är idag... Solen skiner, det är fortfarande lagom varmt, gårdagens regn var egentligen bara skönt!

Ska ut på tomten om en stund, lite grovjobb väntar. Ärligt sagt - på en tomt som min är det nästan alltid just grovjobb som väntar. Sly som ska röjas, hasslar som behöver gallras, rishög som behöver släpas bort nånstans, värstingstrimmern som måste ta en dust med förvuxna lupiner och annat som inte platsar där det står. Till exempel gamla uttjänta trädgårdsmöbler och sånt.

Men EN gammal uttjänt "möbel" får bli kvar. Ett hemsnickrat bord som fanns när jag flyttade hit för drygt 25 år sedan! Numera rätt fint patinerat i blått. På en klippt gräsmatta platsar inte den här gruppen. Tursamt nog växer det "skogsgräs" just här. En liten gömd del av tomten som jag tycker mycket om! I bunken väntar dagens kantarellskörd på renskniven.

Det finns ytterligare ett och annat ställe där både klippare och trimmer fått göra halt. Till exempel här, något som Kasper uppskattade.

 

Något annorlunda vackert - om ni minns min stackars misshandlade Agapanthus, så kan ni se hur hon lönar mig. Sex blomstänglar trots den sönderskurna rotklumpen. Lönar sannerligen ont med gott! Samma gäller den bortglömda amaryllisen nere i fönsterlösa källaren. Den gjorde sig oförmodat påmind när jag rensade bort lite bråte som hamnat framför den! Har den stått där ett år? Två år?
Vad än växter är, så inte är de långsinta. Eller hämndlystna. I varje fall inte de här båda. (Men jag har en väldig massa andra också, av lite mindre förlåtande slag.)

_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

29 juli (nr 2)
Så skriver en medveten pionjär!
Per-Gunnar Gunnarsson är en ekobonde. Om han fortfarande är just biodynamisk odlare vet jag inte, men han vet sannerligen vad han talar/skriver om. Efter 35 års ekologisk odling. Läs här!

_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!



27 juli

Ambres, och oseriöst om ekologisk odling
När jag nu äntligen har tid och ork att ägna mig åt Dagsländorna, så råder trängsel i huvudet. Eller snarare i förbindelsen mellan hjärna och fingrar.

Råkade i kväll hamna i teveprogrammet om Ambres. Jag har sett det tidigare, ett par gånger till och med, men trots detta blev jag fast i kväll också.

Snickaren Sture är ett medium, men inte ett vanligt sådant. Programmet går i repris flera gånger. Har du inte sett det tidigare, så gör det nu. Och dela filmarens förundran. Man må tro vad man vill, men skådespelar, det gör inte Sture. "Helt omöjligt", konstaterar guldbagge-belönade regissören Anders Grönros, "ingen aldrig så erfaren skådespelare skulle klara detta!" Dokumentären kan också ses i SVT Play.

Vokabulären är lite ovan för mig, men inte fenomenen som förmedlas via snickaren Sture.

Undrar varför så många är så rädda för det som Ambres förmedlar, med Sture som instrument. Ett oerhört fascinerande program.

***

Något som däremot upprör mig å det grövsta är inslaget i Rapport om ekologisk odling! Här låter man t.ex. den forskare - Holger Kirchmann - som under decennier ägnat sig åt att motarbeta ekologisk odling konstatera att ekoodlingen i själva verket är ett hot mot miljön!! 

Inte ett ord om den alternativa forskning och de fältstudier som bedrivits i Sverige sedan 1950-talet! Inte ett ord om t.ex. de aktuella schweiziska försök vars resultat publicerats i bl.a. den ansedda vetenskapliga tidskriften Science.

Ekologisk odling ger visst inte bara halva skördar. Den som för att få EU-pengar som miljöstöd enbart hoppar över konstgödsel och giftiga bekämpningsmedel får naturligtvis lägre skördar. Och kanske en tistelodling. (Sådana gårdar finns med i Svensk Jordbruksstatistik.) Men den som genomför ett ekologiskt kretsloppsjordbruk värt namnet, han får både bra skördar och ganska små problem med ogräs. Läckaget till miljön blir mycket, mycket mindre. Jorden utarmas inte alls, tvärtom ÖKAR skördarna med åren! Men en omläggning tar tid. Jordar som är vana vid lättlöslig konstgödsel är inte vana att få "jobba själva". Ungefär som en oanvänd muskel.

Under flera år har ett EU-finansierat samarbete bedrivits mellan Östersjöländerna för att utröna om ekologisk odling kunde rädda Östersjön (Baltic Sea) från övergödning. Svaret är ett entydigt ja, utsläppen av kväve och fosfor skulle kunna halveras.  Du kan läsa om projektet på svenska här.

Det finns gott om mörkermän här i världen. Även vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Ska försöka skriva lite på Kaspers sida också, men vill ändå avsluta även det här inlägget lite mer positivt. Se, så vackra även  "enkla" fuchsiablommor är! (Förresten blommar även min Agapanthus, den jag misshandlat så grovt, bilder i morgon.)


Bilden är en klickbar miniatyr.

_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!


25 juli
Gnäll över tangentbord
Om tangentbord tycker jag inte. Med nya datorn (för ett par år sedan) följde ett svart med grå tecken som krävde stark skrivbordslampa för att kunna ses.

Beställde ett nytt häromdagen, efter katalog. Pris 278 kronor plus moms. Det enda ljusa dom hade!

Hämtade det idag. Priset inte klart, så det kollades – över 2 100 kronor!!

Protest, måste vara fel, vi kollade katalogen igen. En olycklig försäljare, fler telefonsamtal, för naturligtvis vägrade jag betala. Priset blev slutligen 298 kronor plus moms.

Alla tecken är tydliga. Men det är mindre än jag är van vid, dessutom finns inte de vanligaste funktionerna på ”rätta ställen”.

Amerikansk standard, gunås. Shit! Det här tar tid att få  in i fingrarna, de slinter ideligen. Förmodligen nån sorts laptopstandard... Jag ville ju ha en rejäl sak!

Så nu har jag att välja mellan att SE men skriva fel, eller att INTE se utan stark lampa men ganska ofta skriva rätt.

Känner mig som när standarden på  Å, Ä och Ö skiftade platser på skrivmaskiner, tursamt nog hade jag då en med integrerad korrigeringstejp. Nån som minns...

Kanske nyttigt med lite ökad medvetenhet, men nog saknar jag att kunna låta fingrarna  löpa fritt och hemtamt över tangenterna. Och varför har dom placerat deletetangenten så erbarmligt fel???

Kan säga att stavningsprogrammet fått jobba stenhårt när jag skrev detta. Och JÄDRANS FELPLACERADE DELETE!!

Hur som helst så återkommer både jag och Kasper mer frekvent endera dagen. Det har varit - och är - lite mycket just nu.
_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

19 juli
Long time no see...
... om nu en vecka verkligen är så lång tid. Tror inte det, så här i sommartider. Har varit några ljuvliga kvällar, och sådana ska man ta tillvara. Kvällar är ju annars min normala datortid.

Dessutom händer det ibland saker i omgivningen, som ger anledning till både oro, eftertanke och innerliga böner till de högre makter jag tror finns. (Handlar varken om sjukdom eller om ond bråd död.) Och då känns lite vardagsbloggande svårt.

Undrar ibland hur en övertygad ateist reagerar när det krisar.  För det går väl inte att tänka, ens som en klyscha, Gode gud, hjälp! Eller ens något i stil med Alla goda makter, gör något!

Tror jag måste fråga en av mina ateistvänner vid tillfälle.

Jag föreställer mig att alla människor i stunder av nöd, sorg, eller genuin oro åtminstone inom sig instinktivt anropar "någon" eller "något".

Har jag fel? Kan jag ju ha. Men hur reagerar man då i stället? Förutom förstås att själv göra vad man kan i situationen. Men det gäller ju oavsett tro eller icke-tro.

För övrigt tycker jag att gräs kan vara väldigt vackert. Synd att det inte syns här hur rött det är.

_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

12 juli
Taube-afton på festängen
Har ni sett en så vacker skylt! En boende inom området har tagit ett fint initiativ.

 


Här är mannen som stod för det högt uppskattade initiativet. Det var nog inte var sista gången.

Här är en liten kelgris. Nio veckor gammal. Henne kommer Kasper och jag att möta många gånger!

Nu är ju jag en märklig kombination av en absolut tondöv person och en musikälskare! Joodå, kombinationen finns. I ärlighetens namn har även en tondöv deltagare hört vackrare skönsång, men vad gjorde det! Sångarglädjen fanns, och även som enbart lyssnare hade jag jättetrevligt. Det handlade ju också om umgänge.

Lite fler bilder:

Festängen ligger snett nedanför min tomt, så jag KUNDE ha suttit på altanen och avnjutit sången, men hur roligt hade det varit!! 
Vill inte heller undanhålla er den här hatten. Den satt på en person som bland annat kört Vätternrundan 28 år i sträck! Att han dessutom kört massa skidtävlingar, orienterat och sprungit ett antal maratonlopp är bara en liten del av prestationerna. En del av dem finns dokumenterade på hatten. Att han dessutom är områdets mesta joggare är förstås en självklarhet.


 

Och här är huvudet på det energiknippe som hatten satt på!


Som sagt, en trevlig kväll som avslutning på bloggträffen som Kasper skriver om på sin sida. Både Kasper och jag sov ovaggade! Lägger in en bild på när Kasper träffade bloggkompisen Ludde. Han träffade självklart Sigge svamphund också, fler bilder finns på hans sida.

_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

11 juli
Fortfarande försvunnen
Även idag är helikoptrar aktiva i luften. Flyger lågt och systematiskt. Jag tror att många svampplockare har ovanligt öppna ögon idag. Jag och Kasper ska också ge oss ut om en liten stund. Stackars man!!

PS. 12 juli.
Dessvärre är Börje funnen, död. På eftermiddagen 11 juli. 15 km har han förflyttat sig, i obebyggd skog, förmodligen  närheten av Sörmlandsleden där både polis, militärer, hundar, helikoptrar och vandrare sökt. Det har regnat mycket. Han var skygg, undvek kontakt. Tragiskt.


_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

9 juli (2)
Vilse i skogen, helikopter söker
Vid 9-tiden i morse knackade det på min dörr, utanför stod en polis med karta i hand. Letade efter ett sidospår till Sörmlandsleden. Visste jag? Jo, det gjorde jag. Körde före genom området och visade hur han skulle gå genom skogen för att nå sjön Akaren och därifrån kunna vandra vidare. 

En förvirrad person bestämde sig tydligen i går för att ge sig ut på Sörmlandsleden. Han kom inte tillbaks till sitt särskilda boende i grannsamhället. Det har regnat i natt. Mycket. Det regnar fortfarande. Hör just på radion att än värre busväder är på väg.  

Nu, mitt på dagen, cirklar en helikopter ovanför mitt hus. Försvinner bort i diset, fortsätter cirkla i närheten. Har återkommit, rör sig återigen över mitt hus. Det finns mycket skog runtom.  

Stackars förvirrade människa därute! Kyligt, och väldigt blött. Bara att hoppas att han hittas fort nu!

Helikoptern har tydligen förflyttat sig till nytt sökområde. Det är tyst över huset.
_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

9 juli (1)
Halvkultiverat
Så har dom kalasat igen, dom där "gulliga rådjuren"! På rosor! Inte har jag många, och jag tycker att jag borde få ha dem i fred,. Gammaldags rosor, doftar ljuvligt, och gör verkligen skäl för uttrycket underbart är kort. Kräver ingenting alls av jorden, jag fick några sticklingar för många år sedan och bara planterade dem i vad som DÅ var tänkt som blivande rabatter. Jag har en oäten buske kvar, en stor som  dom där trädgårdsmarodörerna inte upptäckt än! Bilderna är miniatyrbilder, klickbara.

Jag tror de är finsmakare. Norpar lite här och lite där. Mina rosor är nog bara som grädden på moset, som jordgubben på tårtan eller löken på biffen. Antar att det är så de ser också på mina pelargoner, de få som fått flytta utanför altanen. Inget att äta sig mätt på, men en trevlig liten munsbit så där i förbifarten. Jag tror att jag får njuta ännu några dagar av den stora, väldoftande busken precis nedanför altanen.

Trädgårdsland har jag inga längre.

Minns ni min gräsklipparinstallation? Nu får den minsann göra tjänst, klipparen. Nästan halva tomten avklarad - högt segt gräs, lite blött också. Även en halvkultiverad skogsbacke måste klippas - tyvärr. Med hög klipphöjd, så att blåsippsbladen blir kvar. Och alla smultron åt Kasper! En liten behändig elklippare, förbluffande effektiv. Men dra den både fram och tillbaka det måste man, när man inte varit ute i tid. (Först ryggen och sedan värmeböljan har hindrat tidigare.)

Ännu tidigare i år tänkte jag mig att tomten skulle få återgå till att bli den genuina skogsbacke den en gång var. För sent! Tidigare kultiveringsförsök gör att här nu vackert måste klippas åtminstone två-tre gånger per år. Från och med nu med uppsamlare. Här ska inte gödas!

Min agapanthus som misshandlades så grovt härförleden har förresten skjutit fem stänglar, så den tänker tydligen överleva. Ska dela på den och plantera om den ännu en gång framåt höstkanten. Så här såg största knoppen ut för ett par dagar sedan.

Det blir nog bra det här!

_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

6 juli
Ditt och datt
Inte så mycket inspiration. Har besökt en gammal vän idag. Kändes väldigt bra, samtidigt som det var lite vemodigt. Han var tydligt märkt av sin sjukdom. En gång för länge sedan, för min del i "ett tidigare liv",  var vi gifta. I många år. Det känns gott att kontakten - trots allt som hänt de senaste 30 åren - finns kvar.

I går testade jag nya gräsklipparen - så länge dröjde det. Tidigare har först ryggen, sedan den kolossala värmeböljan satt stopp.

Helt oerhört! Gräset har på sina ställen växt sig drygt halvmeterlångt, det blommar, men den där lilla eldrivna tingesten tuggar sig igenom och finfördelar och lämnar ett förhållandevis riktigt hyfsat resultat efter sig! Men gissa som uppsamlaren måste tömmas åtskilliga gånger. Och allt måste förstås klippas ännu en gång, med lite lägre klipphöjd. Nu när jag ser stenar och sånt. Men vilken himla duktig apparat!!!

Idag regnar det igen, så det hade inte varit klippläge även om jag varit hemma. Förresten - allt vildvuxet ska inte klippas! Inte kan jag ge mig på det här, inte! Vill inte ens försöka rensa och snygga upp! Bilden är en klickbar miniatyr.

På andra ställen växer en massa prästkragar. Bara att styra runt dem! Och inte kan man ju klippa jätteblåklockor! Tycker tydligen inte Filip heller, som bestämt sig för att vakta dom.

Har ännu bara hunnit med kanske en fjärdedel av den yta jag vill klippa. Om jag inte hinner innan höststormarna - då får jag väl ta resten nästa år.

 

På Kaspers sida visar han de kantareller som vi ska dela på i kväll. Inte många, men nu när regnet kommit blir de snart många, många fler, på allmänningen alldeles utanför min tomtgräns. I de vildvuxna hasselsnår som de flesta tror är en del av tomten, så jag är garanterat ensam om detta formidabla kantarellställe. Fanns massor av småttingar på tillväxt. Han visar också bilder på vår altan.

Och utanför min lilla värld - där fortsätter allt som förut. Sverige utvisar, vi låtsas inte om att barnkonventionen finns, vi tycker fortfarande att vi är bäst i världen på de flesta områden. Ännu lite längre bort strider människor och dödar varandra, torterar och förnedrar. Obama har större problem än han förtjänar, enligt min åsikt. Osv osv.

I MIN lilla värld är badrumsvågen en fiende. Jaa ni, det gäller att välja sina strider...
_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

3 juli
Sladd ur - dunder från himlen!
REGN i förmiddags! Skönt fint regn och 20 grader. Lilla citrusträdet på altanen tackar.

Sedan SOL igen! 29 grader. Kvavt. Just nu dunder! Huvudvärk. Solen går i moln. Halv sex på kvällen. Dags att släcka ner datorn och dra ut sladden! Förväntar mig både svalka och ren, klar luft! Börjar blåsa lite nu. Ännu lite mörkare...

SLADD UR!!
_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

1 juli
Vådlig promenad - och MYGG!!
BLEV promenad i stekande sol. Hos Kaspers lilla mopsfästmö. (30 grader i skuggan.) Trodde vi skulle gå genom skuggig skog ganska mycket, men icke. Yrsel och hjärtklappning på hemvägen, kändes faktiskt riktigt otrevligt! Till och med lite svårt att andas.

Nåja, det gick vägen. Varken Mollie eller jag mådde bra av den promenaden, men nu är allt okej igen. Har slagits en del med mygg ute på altanen, men en sorts lampa som lyser blått och lockar till sig mygg som dör gjorde det ganska drägligt. Och där var så ljuvligt svalt och skönt.

Men nu vete katten - jag har fortfarande både dörrar och fönster öppna, fast jag stängt dörren till det här upplysta kontoret. Faktum är att just nu är mygg mitt främsta hatobjekt!

Kollade just och såg att på fredag kan det visst väntas några regnskurar i mina trakter. Och KANSKE ett och annat moln i morgon! Lite regn skulle allt friska upp!

Ser redan framför mig hur jag framöver kommer att sitta här och förbanna allt regn - och önska SOL! Som vanligt kommer regnet väl när jag får hem ved! _________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

30 juni
Drömtomater!
Värmen fortsätter - idag blir kanske en prövningens dag om Kasper och jag ska vandra över ängarna hos hans mopsfästmö Mollie. Men det kanske fläktar lite lagom, och där kanske finns en massa kvigor i hagarna och då blir det svalare skogen i stället!

Vi far om 10 minuter, men trots det ville jag göra ett litet inlägg så att ni ser att vi fortfarande finns.

Ett fånigt inlägg, hehehe... I natt drömde jag om tomater! Om de här:

Faktiskt det enda jag klart minns från drömmen är att någon hade ätit upp nästan alla tomaterna för mig, bara lämnat ett par stycken! Jag var jättesur, för de var ju de godaste tomater jag ätit!!!

TROR att jag lugnade mig även i drömmen, för jag kunde ju köpa nya!

Ni fattar va - dessa tomater ÄR faktiskt så goda och har så mycket söt tomatsmak att man inte tror det är sant! "Vilda tomater", jag köpte dem på ICA.

Råkar ni se dom, så köp! (Dyra - har ingen aning, men förmodligen. I så fall är de värda det!)

Och nu - mot en Östersjövik! Kanske. Eller en skog.
_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

26 juni
Michael Jackson - en tragisk död?
Har aldrig lyssnat på Michael Jackson. Inte min musik. Däremot har jag ju inte kunnat undgå att läsa OM honom och hans liv, att se alla förändringar i inte minst hans utseende. Jag har alltid tyckt att det formligen LYST tragik om honom. Och disharmoni.

Nu slipper han åldras längre, slipper alla ingrepp som han tydligen ansåg nödvändiga för att uppehålla en image som tiden redan gjort det allt omöjligare att leva upp till.

Jag kan inte se hans död som tragisk, förlåt mig alla som känner annorlunda! Jag ser den som en befrielse för honom.

Det är ju så att trots att jag aldrig lyssnat på hans musik så har hans liv och öde på något sätt fascinerat mig. Men som sagt, jag har alltid sett en djupt olycklig och splittrad person. Trots pengar, idoldyrkan och en enorm yttre framgång så undrar jag hur mycket glädje han egentligen känt, och om den i så fall uppvägt all ångest och all desperat kamp mot bl.a. tidens inverkan. Och hur skulle en 50-årig, bokstavligen stelnad mask lyckats motsvara alla förväntningar under den turné som nu inte blir av.

Kan ni förresten se honom framför er, som 75-åring? Nej, nu får han leva vidare som "King of the pop", sörjas och älskas och även fortsättningsvis äga ikonstatus hos sina miljoner fans.
_________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!


 

23 juni
Snöat in på vindkraft!
Midsommarafton och "annandagen" har Kasper beskrivit. Regn och kyla satte P för traditionellt midsommarfirande för oss, ett par långt ifrån purunga systrar Men sill, lite nubbe och jordgubbar åt vi. Midsommardagen gick i vindkraftens tecken, och på söndagen badade Kasper och det blev lite släktumgänge.

Midsommarens stora upplevelse blev alltså för min del mötet med vindkraft. Fantastiskt att se nio stora, vackra kraftverk i aktion! Sex till ska det bli.

Kameran gick varm, jag kände mig närmast euforisk när TVÅ stora vindsnurror plötsligt dök upp, mitt i vägen... Upp till dem skulle vi!

Vägen vindlade, och plötsligt dök det upp allt fler - på alla håll och kanter! Jag snurrade jag också, med kameran åt alla håll. När jag så småningom tittar på bilderna hemma i lugn och ro märker jag förstås att de allihop ser likadana ut, och att jag totalt misslyckats med att få med mer än tre på samma bild. Som sagt - kameran fotograferar inte i 360 grader. Lika litet som JAG kan se med nacken...

 

De var så vackra. Och ljudet, visst hördes det ett vinande, men åtminstone med den måttliga vind som rådde för dagen lät det bara härligt! Tänk att det berättade att utsläppsfri el, baserad på "bara" vind försörjde 10 000 lägenheter! Bygg ett vindkraftverk nånstans i mina trakter, och jag ska inte protestera ett dugg! Och utsikten skulle göra mig glad. Här kommer fler bilder - bara för att jag tycker de är så vackra, de stora rotorbladen som ger associationer till graciösa jättefåglar! 

 

Detta var en "blågrå dag", som framgår av bilderna. Inte minst av utsikten från "turbin 8. Vi blev bokstavligen vindtagna, både syrran och jag! Klicka på bilderna!

 

På vägen ner till bebyggda trakter såg vi elledningarna spegla sig. Från vindkraftverken? Troligen inte, för faktum är att här såg jag vad kameran inte ser - fem kraftverk uppe på åsen i fjärran! Men jag tycker ändå ni ska klicka på den här bilden också!

 

Hemresedagen sken solen, och frukosten intogs vid hönshusets soliga vägg! Brasse ber förgäves sin matte om en smakbit... Kasper slickar sig om nosen, så HANS matte, dvs jag, tycks ha varit aningen mer förstående!

************************

Här hemma är det äntligen sommar...
... och den här buketten har jag plockat på tomten!

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

18 juni
Önskar er alla en fin midsommarhelg!
Släcker nu ner datorn för några dar. Far upp till Dalarna. Här ett par bilder från förra årets midsommarafton - troligen lite somrigare än vad årets tycks bli! Kyla och regn väntar, men varför ta ut det i förskott!

 

Ha det gott, var rädda om er och kör försiktigt!

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

17 juni
Krukrabatt och bilkörning i Neapel
Kommer ni ihåg sönderslagna agapanthuskrukan. Tror också jag nämnt att det är nån som bökar runt och förstör i mitt enda rabattförsök, massor av växter har förtvinat och dött! En och annan perenn har dessutom totalt försvunnit!! Har satt några nya plantor, och nu har krukan fått en ny uppgift! Har dessutom lagt ut lite vackra blå skärvor och fler stenar. Och vänt en oanvänd blå ampel upp och ner. Här syns kanske en fjärdedel av rabatten.

 

Den här byttan med blomstertobak, nedanför trappen och framför rabatten gör det till en ren fröjd att sticka ut näsan på kvällen! Vilken helt fantastiskt underbar doft! Vit blomstertobak är ett måste!

Vad mera? En återigen halvsabbad rygg (inhandlade 15 kg kattmat i säck) tog ingen allvarlig skada tror jag, men det blir knappast av att inviga nya klipparen före midsommar. Synd, hade varit trevligt. Hade tänkt resa i morgon (till Dalarna), men väntar till midsommarafton. Mycket trafik då, men den brukar rulla på bra.

Hörde förresten ett inslag på radio om trafiken i Neapel, och att inga bilister kör lika laglöst just där.

Stämmer! Jag har erfarenhet, visserligen flera decennier gammal, men den sitter fortfarande kvar i minnet och mycket tycks vara sig likt.

Jag och mina döttrar gjorde en semesterresa, i en ganska stor och trygg bil. Ju längre söderut vi kom i Italien desto mindre blev bilarna, och ju ettrigare. I Neapel tycktes ingen ENDA ha lust att släppa fram just mig! Undrar hur många gånger jag tvärbromsade när nån liten Fiat dök upp, tutade och ginade precis framför min kylare. Alla bilar utom min tycktes ha bucklor. Jag kände mig som om jag själv satt i ett stort, silverfärgat slagskepp!

Bestämde mig för att utnyttja just det. Insåg att här gällde sannerligen djungelns lag. Respekt vann bara den som inte gav sig! Körde alltså lugnt fram med mitt slagskepp, struntade blankt i alla små surrande och tutande etterbiggor som dök upp runt mig. Tänka sej, dom TVÄRBROMSADE allihop, och stannade ett par centimeter från mig! Andra såg vad som hände, och jag seglade fram och kände mig som Syditaliens mest respekterade maffialedare! Och inte en enda buckla fick bilen!

Fast jag hade ju tänkt skriva bara om blommor...

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

15 juni
Ditt och datt om utveckling
Ryggen jäklas, jag borde ligga i sängen i stället för att sitta här och skriva. Mitt i natten. I synnerhet som huvudet känns tomt. Men här får ni en länk! Ni måste titta på den, ett naturens under! Aftonbladet visar den.

Fantastiskt, det här med nätet. Undrar om det är fler än jag som har ganska många vänner som inte har tillgång till dator. Här har man t.ex. en syrra i Dalarna. Vi brukar inte ses mer än tre-fyra gånger per år. Telefon finns ju, men den förmedlar inga bilder. 

En annan person har dator, men vägrar internet! Det är ännu mer egendomligt. Vi skickar ett USB-minne mellan oss!!!

Och Mollies matte - nej, ingen dator överhuvudtaget.

Själv har jag använt dator sedan början av 80-talet - dvs före hårddiskarnas tid. IBM som var först med persondatorer hade ett butik i Stockholm, och i köpet ingick en introduktion i handhavandet på två timmar! Visst låter det rentav lite gulligt!

Småningom tillkom som bekant fler tillverkare, av "IBM-kompatibla" datorer. Jag till och med minns svenska Luxor!

Utvecklingen är svindlande. Jag kommer ihåg min första skärm - lågupplöst grön text på svart botten. Nästa skärm hade gul text, sågs som utveckling. Senare kunde man välja mellan ljus eller mörk bakgrund till texten. Och så kom FÄRG! Och så småningom den verkliga förändringen -  internet!!

Program utvecklades - rätt som det var kunde man själv, i den lilla persondatorn, göra sådant som tidigare sätterier och reproanstalter gjorde. Led efter led i produktionskedjan kapades bort.

Euforin firade triumfer! Skaparglädjen såg inga gränser, trycksakerna blev allt färggladare, allt rörigare och allt "konstfullare". Blommor och blader, duvor och solar, slingor och ramar och snirklar, rosor och tusentals symboler översvämmade annonsblad och kataloger och även en del böcker. Smaklösheten firade triumfer, allt som GICK att göra MÅSTE göras! Fackmännen grät! Jag gjorde en tidning på den tiden. Och jag är fortfarande oerhört tacksam för dessa yrkesmäns insikter och lärdomar. Och för deras både tålamod och konstruktiva kritik!!! Kanske inte så att jag blev mer kreativ, men jag undvek i alla fall de värsta fallgroparna.

Jag har själv inte följt utvecklingen ända till dags dato. Nöjer mig med att försöka lära mig de funktioner jag vill använda hos de program jag anser mig behöva. Upptäcker nästan dagligen en hel massa som jag inte kan - men struntar! Och så konstaterar jag att det är tur att vi alla är olika!

Blev visst ett ganska långt inlägg det här - om vad? Vet inte, men jag ska läsa om det från början och se om jag raderar eller skickar...

Jag skickar- om jag hittar en rubrik! Natti!!!

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

13 juni
Senaste möbeln - ett riktigt klipp
Har ju köpt mig en ny gräsklippare. En elektrisk. En som snällt startar bara man trycker på en knapp och som aldrig behöver påfyllning. Nu skulle här ansas och grannarna mitt över vägen skulle få en lite vackrare utsikt! Ja, jag själv också förstås...

Jag HAR svårt för bruksanvisningar.

Kämpade i ett par timmar. Själva maskinen hopsatt men till sist insåg jag att två händer inte var nog för att få handtagen på plats. Två till behövdes för att klämma åt ett par fjädrar så att gängorna på två "drejeblok" kunde få fäste. Då, just då upptäckte jag att de tilltänkta hjälpande händerna placerat sig i en bil och var på väg hem till stan.

Och det vackra vädret var puts väck. Är det för övrigt fortfarande.

Jag lyfte in maskinen, och efter ytterligare någon timmes fruktlösa försök struntade jag i fjädrarna - och då gick allt lätt som en plätt... Inte kan jag fälla handtaget, men det kan jag leva med. Och fjädrarna finns ju kvar... Handtagen KÄNNS stabila.

Nöjd, mycket nöjd reste jag mig upp. Det skulle jag visst inte ha gjort.

Jag har sedan dess ett riktigt, riktigt präktigt jädrans ryggskott!!!

Så här kan ni se mitt nu tre dagar gamla och senaste tillskott till möblemanget! Vad tycks, hehehe...?

Att ta ut och köra ner klipparen till ett skjul kan det inte bli tal om förrän jag både kan räta på ryggen och ta större steg än myrsteg. Och kan gå i backe. Petrus blänger på eländet och vägrar stanna inne. Kasper börjar vänja sig efter tre dar. Pest eller kolera? Avstå från goa värmen vid kaminen eller stå ut med monstret?

Ibland väljer han kaminen, i alla fall nästan, ibland kryper han under soffan i vardagsrummet...  (bild på hans blogg).

Så - ja e tôrpare ja, å ja har de så bra, ja ligger på sôffa för så ska de va...

De svarta, Filip och Maxi tycker att dom helt plötsligt fått en jättegosig matte. Petrus vägrar som sagt att vara inne hos monstret. Kasper långleds... Och jag själv, jag gratulerar mig dels till min nya klippare, dels till att det faktiskt var många, många år sedan jag hade så här ont i ryggen!!

Om några dagar, förhoppningsvis till midsommar, är ryggen ganska okej igen. Och då om inte förr ska klipparen stå i ett skjul!!! Och jag och Kasper vara på väg till Rättvik!

PS 14 juni. Flymon förpassad till det skjul där den i fortsättningen ska bo när den inte är i tjänst. Fick hjälp. :)

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!


 

10 juni
Just idag
Två vedkorgar är inburna. Två till behöver hämtas, för att veden ska hinna bli snustorr innan den hamnar i kaminen, som just nu värmer skönt. - Det är bara dryga veckan kvar till midsommar. Hmm...

Kasper tittar bedjande på sin matte - vill inte nöja sig med "men det är ju ett sånt skitväder...!"  Okej, det ska bli en prommis, men inte särskilt lång.

En ny gräsklippare är inköpt! Så fort vädret tillåter hopmontering och gräsklippning, så ska den provas! Känns riktigt, riktigt bra.

Upptäckte att Änglamarks Kabanoss-korv är jättegod! Blev lunch tillsammans med en god sallad.

Hör på radio att våldet mot politiker ökar, samt att tonåringar tycker att föräldrar är "pinsamma" (ler igenkännande åt det sistnämnda.)

Fått bokstavligen svart på vitt på att i nuläget 18 fastigheter i området är året-runt-bebodda. Känns bra! När jag och dåvarande sambo flyttade hit blev vårt hus det sjätte.

Varma kläder gör att även en kylig dag känns rätt bra. Blommorna blommar och gräset är grönt. Det regnar ju inte, och Kasper ska få sin promenad utan alltför mycket matte-knot.

Har i förmiddags namngett en hel hop bilder, återstår att sortera dem. Måste dessutom börja vraka och välja mer kritiskt, allt varken kan eller är värt att sparas. Sannerligen inte.

Men en av de här som jag tog i går ska jag nog spara. Vi tog oss snabbt därifrån - en yster Kasper hölls alldeles för nära bergskanten. Den stupade tvärbrant ner mot stranden.

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

8 juni
Vackert boende, haiku och slagruta
Det finns pärlor. Många ligger vid sörmländska insjöar. Inte bara "pärlslott" och "pärlherrgårdar". Underbart att det finns människor som älskar dem, verkligen bor där, och vårdar dem. Här är en sådan pärla som bebos av en sådan människa. Bilderna ska förstås klickas på, om man verkligen vill se. Huset ligger på en udde, med sjön på tre sidor.


Vacker inplacering i landskapet. Ser ut som om det ritats för just den här platsen - vilket det också har.

Huset har ytterligare en spännande sida - men när jag tog bilderna stod våra bilar  i vägen för kameran.

Att bo med sjön på tre sidor inbjuder till flera altaner och uteplatser. Detta är en av dem.

Gäststugan - har man släkten utspridd i världen så måste de  kunna bo och träffas någonstans. Ofta just här. Stugan är rymlig - förutom toa, dusch och pentry finns tio bäddar i fem-sex rum. Vackert, bekvämt och - märkligt nog - inte trångt! Bara mysigt.

Som syns på förra bilden finns det en liten andravåning också - med skön utsikt över sjön., bilden t.h.
Att komma från en brusande storstad någonstans i världen och få bo här några veckor är förstås underbart!

Mot park och infart.


Som jag nämnt, vi i "tantgänget" är oerhört olika, vilket förstås betyder jätteintressanta samtal. Dagens värdinna hade bett oss skriva varsin haiku, vilket vi gjort. En intressant uppgift. Efter den västerländska modellen, 5 -7 -5 stavelser i respektive rad (tre rader).

Så här såg min haiku ut:

Molnen över mig
ser på marken under mig,
mellan dem finns Jag.

Intressant var att vi kom att tala om förmågan att gå med slagruta. Hos mig vrider sig en trädklyka så att det gör verkligt ont i handen när jag försöker hålla emot, vilket alltså inte går. Ett par andra kände absolut ingenting. En av oss har långt tidigare upptäckt att hon har förmåga att hantera både pendel och slagruta - trots att hon absolut inte tror på nåt sånt! I sanning ett dilemma! Jag beundrar hennes sätt att tackla situationen - jag TROR INTE på sånt här, men fakta kan jag ju inte bortse från. Som sagt, ett dilemma.

Någon - som inte heller trodde och dessutom inte upplevde någon slagruterörelse - försökte visa oss att man bara genom en pytteliten rörelse med händerna kunde få den att vända neråt... Menade att det var nog precis det vi "känsliga" också gjorde, om än omedvetet. Lite svårt dock att förklara att min klyka helt plötsligt roterade i mina händer, trots att jag som alla såg verkligen inte rörde händerna.

Någon visade sig kunna "pendla". Joodå, även i min hand reagerade en pendel. Tänk, så mycket vi trots så många träffar inte visste om varandra. Om vår syn på "vibrationer", "krafter", "energiflöden", magnetism osv osv. Engagerade samtal, och ärliga försök att förstå.

Svårt att tro kanske, men till någon sorts samförstånd kom vi. Det FINNS sånt som vi inte enkelt kan förklara. Och varför hittar fåglar som flugit hundratals mil tillbaks till exakt samma plats år efter år? Det finns uppenbarligen något i både fågeln och planeten jorden som samverkar.

En helt konkret följd av fredagens träff - jag inser att jag måste köpa mig en ny gräsklippare! För delar av min tomt. Att användas med urskillning. Men så att jag slipper skämmas för mig själv! Vad mera är - jag känner att jag VILL klippa gräs här och var, men min gamla svävarklippare fungerar dåligt. Jag behöver en som samlar upp klippet.

Måtte bara den här viljan inte förvandlas till ett måste, när jag väl köpt min klippare!

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

7 juni
Grönt är skönt
Klockan är ett på natten - och jag noterar att jag inte skrivit här på en vecka. Hm - så kan det gå när inte ett "måste" driver en. Tror jag ska återkomma om vår senaste "tantträff", just nu är jag för trött att skriva. Men visa en bild kan jag ändå göra, från ett underbart ställe. Huset ligger omgivet av sjö på tre sidor. Klicka gärna på bilden!

 

Och så en upptäckt jag just gjort - om man bestämt sig för att dricka rent friskt vatten i stället för juice eller saft, så ska man göra det i ett grönt glas! Inte i ett färglöst. Tycker att det till och med smakar annorlunda. Det gör det förstås inte, men det KÄNNS mycket godare. Nästan lite festligt! Så, skål på er, och god natt!

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

1 juni
Snacka om att vara trångbodd...
Jag har en fem år gammal Agapanthus - Afrikas blå lilja. Jag hade liksom på känn att efter fyra-fem år vad dags för omplantering.

Kan säga att jag ägnade ett par timmar åt eländet. Med hjälp av stor spade, liten spade, vassaste grillkniven som fungerade som såg, så försökte jag få åtminstone EN DEL av plantan upp ur krukan.  Bände, sågade, slet och drog. Somligt bröts av, somligt mosades under resans gång. Resten motstod ALLT. Hade väl blivit van vid sin vackra fotbeklädnad...

Bara att konstatera - jag förlorade. Agapanthus vann. Bara att hämta släggan!!! Det var en vacker urna. Eftersom jag är väldigt förtjust i den här växten har den fått bo i min vackraste kruka. Diameter 35 cm.

Stackars arma växt! Nog för att den
gillar att bo trångt, men att vara så
HÄR trångbodd står inte ens den mest
överseende lilja ut med.

Nu är den stackars lidande växten omplanterad - odelad i en större urna. Skulle förstås ha delat den, men tyckte att den redan fått utstå tillräckligt. Undrar om jag sargat den till döds eller bara till halvdöds? Förhoppningsvis bara till åtminstone "halvlivs".

Men ett par timmars hårt och bändande arbete satte spår - i min rygg!

Ska åka och köpa en ny ännu större och vacker kruka. Åtminstone en del av växten ska väl överleva! Och då ska den få bo vackert!

Men jisses, vad tungt det blir att flytta in den i "gröna rummet" i höst!

____________________________
Kommentera gärna HÄR eller HÄR!

 

1 juni
Röstat och klart, slottsligt och omplanterat
Så stod jag då där, på Ica Maxi, och skulle rösta. Har struntat i EU-valen tidigare. Men i år känns det annorlunda. Det finns åtminstone ett par partier som jag inte tycker har i Bryssel att göra, och båda hyser tydligen hopp om att komma dit. Piratpartiet och Sverigedemokraterna. (Det finns ytterligare ett eller annat, men framförallt de här båda, av olika skäl.)

Lätt att veta vad man INTE ska rösta på. Det här valet handlar ju inte om Sverige specifikt, utan om hela Europa. Så där stod jag, på väg in till Ica (egendomligt ställe att rösta på) utan att säkert veta. Med förhoppningen att jag på något sätt i sista ögonblicket skulle lyckas med att bestämma mig. MÅSTE göra det, för jag skulle inte gilla mig själv något vidare om Sverigedemokraterna kom in i parlamentet och jag inte hade röstat.

Vad är viktigast? Allra, allra viktigast? Måste ju ändå vara miljön. Aha - plötsligt visste jag. Men faktiskt inte förrän jag stod där och skulle plocka åt mig en valsedel. Detta är inte ett riksdagsval, det är ett val till EU-parlamentet. Och jag har valt. Jag har röstat. Det är jag glad för.

Kasper skriver lite om vår utflykt till vänner i Mariefred, och visar några bilder. Men ingen från Gripsholms slott. Här är vi inne på borggården.

Borggården, Gripsholms slott

 

Undrar vad den här lilla "porten" i den omgivande muren (innanför vallgraven) haft för funktion. Högst 50-60 cm hög.

 

Har förstås ytterligare en mängd bilder, men med tanke på förra inlägget vill jag framförallt visa den här. Och jag som då inte ens visste att det finns något som heter "hängask".

Nyplanterad hängask vid Gripsholms slott

Här är en nyplanterad hängask. I samband med parkens restaurering togs de gamla döda och halvdöda askarna bort, och nya planterades på samma platser.

Själv fascineras jag av det vackra orangeriet. 

 

Kanske ni vill se en bild från mitt privata orangeri också, hehehe... Omplanterade taniga tomat- och paprikaplantor som nog ska bli fina och frodiga så småningom. Man kan ju alltid hoppas... Fick massor av godaste cocktailtomaterna förra året, och också åtskilliga s.k. snackspaprikor! Eget frö.

 

 

 


Till startsida

Senaste sländor - klicka här!